Gick o la mig i sängen efter middagen idag med Jimmi.
Så trött jag var!

Sov till typ sex!
Så hur ska jag kunna somna nu??!!

Är iallafall ledig imorn o då ska jag o lillan hem till Gordon o Jessica =)
Jag o Jessica ska hyra film o käka något gott.
Får bli en barnvänlig film i och med att Ida-Lie är med.
Ska bli kul att se deras hus =)

Nej, Jimmi sover redan så jag får väl krypa ner.
Har hittat jätte fina linne/tröjor på gina tricot som jag MÅSTE ha!
La allt i varukorgen o skulle betala.
Suttit en timme o kollat ur grejor.
Vad händer då?
Jo betalningen fungerar inte!
Jävla skit sida!!

Vill ha ett nintendo wii med.
Har mailat på ett som de bara skulle ha 2000kr för med två spel.
Hoppas hoppas det är kvar.
Ska pruta ner det till 1500 ;)

Ja den boken är verkligen bra!

Idag har jag lämnat lillan hos dagmamman för första gången på jätte länge.
Hon tyckte det va så skoj.
Hon skulle ha sina nya kläder på sig, sin nya jacka och sina nya skor.
"mamma, tror du dem andra barnen tycker att jag är tuff nu?" - sötunge =D

Sen har jag varit en snabb sväng hos Katja och sen på Vårdcentralen och sen på fiket o sen i blomsteraffären.
Sen blev det mys med frukost o tv i sängen med Jimmi. <3
Känns ok. Tror det kan bli Fantastiskt, båda två <3


Ska snart köra till skolan och fixa med intygen o det.
Sen börjar jag fan högskolan på måndag!

Blir inte att dra till helgeårock i helgen.
Kostar ganska mycket.
Får räknba typ 1000 spänn.
Och sen är Jimmi kass i bröstet med för att tre muskler har släppt.
Blir att kolla på bio istället - sommaren med Göran.

Sen är det ju snart marknad, Bodagarna osv.

Nej, nu ska jag inte slänga bort hela dagen framför datorn.
Ha det bra

Jag tänker ihjäl mig.
Tänker på det hela tiden, från det jag vaknar tills det att jag somnar.
Tänker från alla möjliga perspektiv och försöker dra olika paraleller för att förstå.
Men jag kommer inte fram till något.
Sen känner jag efter, och då känns det skit. Skit, skit, skit..

Önskar att jag kunde se in i framtiden.
Att jag kunde veta hur det skulle bli.
Men det kan jag inte..
Och inte du heller..

Jag frågar en massa frågor hela tiden, som jag vet att det inte finns några svar på.
Men jag kan inte låta bli att fråga.
Vill ju så gärna höra det jag önskar.. Men nej.
Det är bara "jag vet inte hur detta kommer att bli"

Saken är, att jag vill att framtiden ska vara NU!
Direkt!

Jag vill att vi ska få detta överstökat så att vi är mitt uppe i det andra, det nya.
För då vet jag, då vet du.
Nu går jag och mår så fruktansvärt dåligt över att inte veta.
Tänk om det blir perfekt..? om allting ordnar upp sig och det blir som en saga..
Kanske blir allting bra tillslut och alla drömmar går i uppfyllelse!
Då hade all denna oro och ångest varit för gäves.

Men sen kommer tanakarna om att det kanske blir katasrof, ett avsked.
Någonting som bara rinner ut i sanden.
Då har jag gått här och hoppats på något som inte ens existerar.
Jag vill inte det, jag klarar inte ens av tanken på det.
Alla "aldrig mer" tankar kväver mig.
Det är då tårarna kommer, och förtvivlan.

Jag vet inte.
Det har gått 8 dagar nu och det känns inte ett dugg bättre...
Inte det minsta.

På nätterna är allt bra, perfekt, då är det som om ingenting har hänt.
Ska jag hålla kvar vid den perfektionen då?
Ska jag vara lycklig för det då?
Då kanske jag lurar min hjärna och mitt hjärta.
Då kanske jag intalar mig själv att det vi väntar på inte kommer att ske?

Om det inte blir en saga av detta, då kommer jag aldrig mer att våga!
Nu chansade jag för sista gången.

Jag vill inte, jag vill verkligen inte..


Mina vänner skulle nog säg att jag är den som lever på hoppet, även då det inte borde finnas något hopp kvar

Vad hade du väntat med livet som varit? 
du letade länge utan att se. 
Förlåt för min rädsla, 
förlåt för min godhet, 
jag borde satt gränser, 
det vet jag så väl.  




Du får göra som du vill, 
men aldrig förråda den, som lever inpå din själ. 
Du får göra som du vill, men aldrig förråda den, som bryr sig...  

Dagar du hade med vänner omkring dig, 
du minns det med glädje, 
du minns det med sorg.
 För när du försvann och gick bort dig i natten, 
vi hade på känn vi som följde på håll. 
 Allt du försakat, hur du nu levde, 
i världar av smärta, i rum utan ljus. 
Nåt borde sagt dig, 
hur mycket mera av kärlek du missat, 
i rädsla för svek.